Jag har under senaste tiden brottats…..med mig själv och vad jag egentligen tycker och tänker om sociala medier som kanal för att nå ut. Vad jag egentligen vill förmedla och hur.
Jag använder sociala medier dagligen, det är ett sätt att ha kontakt med vänner och också följa konton med intressant innehåll. Ett sätt att hålla sig ajour med vad som händer i yogavärlden och andra områden som intresserar mig. Jag har drivit en matblogg och till det kopplat ett Facebook och Instakonto.
Men nu när jag står inför att använda mig av sociala medier för att förmedla det jag både tycker och tänker om yoga och hälsa, men också det jag erbjuder, märker jag att det helt plötsligt finns ett motstånd. Motståndet är lika stort som min längtan har varit att kommunicera mer autentiskt, mer hudlöst om sådant som berör mig.
Jag tittar på andra yoga och hälsokonton, alla selfies, instalives, filmklipp i händelser, reels…..All yta, hur mycket som många delar av sitt liv. Och jag tror det är här skon klämmer. Jag är rädd att bli ett varumärke, att den jag porträtterar mig själv att vara på sociala medier till slut blir ett fängelse, något som kommer att kväva mig. Att jag ska behöva leva upp till någon annans förväntningar. Jag som är långt ifrån perfekt….min egna praktik som ibland inte blir av alls, jag som inte gör coola handståenden, står på huvudet. Att behöva på ett sätt bli offentlig, visa upp sitt liv. Kroppen skriker att den inte vill!
Samtidigt finns en längtan om att förmedla, skriva om sådant som är viktigt, som berör mig, sånt jag klurar på. Att berätta om något som är på riktigt, bortom yta och varumärke. Men jag är osäker på om det går?? Man kanske måste ha en utarbetat plan, en baktanke om att varje inlägg ska generera något. Fler följare, mer klick på hemsidan, tänka marknadsföring, vara strategisk.
Hur hittar man balansen? Mitt tonläge och anslag? Är det möjligt att dela sådant som berör, utan att visa upp sig själv? Sitt liv? Går det att behålla lusten, kreativiteten och glädjen? Kan jag använda sociala medier utan att sälja ut mig själv?
I nuläget har jag fler frågor än svar…. Så småningom kanske jag landar i något som bottnar i mig, som känns bra. Who knows?
